En metafor är ungefär det samma som en liknelse eller modell. Den är avsedd att illustrera vissa viktiga drag hos verkligheten, men bortser helt eller delvis från andra. I utredningsarbetet kan du har nytta av olika metaforer.
En viktig egenskap hos metaforer är att de alltid är felaktiga. Och avsiktligt felaktiga dessutom. Poängen är just att ta bort egenskaper hos verkligheten som man inte anser sig behöva och som bara krånglar till arbetet. Men detta innebär att en modell som byggts av en viss person i ett visst sammanhang kan bli fel i en annan situation för en annan person. Anpassa alltså alltid "lånemetaforer" så de passar in i ditt sammanhang!
Här följer exempel på några vanliga metaforer som kan vara verksamma i samband med uppsatsskrivande:
Isberget | Ett isberg visar bara en del av sin massa ovanför ytan medan större delen är osynlig för betraktaren. Men även de delar som inte syns är nödvändiga för att isberget ska flyta. På samma sätt som ett isberg kan man säga att bara en del av en utredning ska vara synlig, d.v.s. kommuniceras, för läsaren. Det gäller för utredaren att rulla isberget så att den rätta delen blir synlig. Vilken del det är beror på läsarens förkunskaper och intressen. Man kan alltså som utredare behöva visa upp olika delar för olika betraktare, d.v.s. ha olika versioner av sin rapport eller presentation. Liksom isberget behöver sin undervattenskropp för att flyta behöver utredaren en mängd för läsaren osynlig kompetens inom utredningens område. Men läsaren måste kunna lita på att kompetensen finns där, annars flyter inte utredningen. Det gäller alltså för utredaren att formulera sig på ett sådant sätt i den synliga texten att läsaren litar på kompetensen. Denna i texten osynliga kunskap är också bra att ha vid presentationer och vid diskussion av utredningen. Det ska märkas att utredaren kan mer än det som syns i texten.
Rävgrytet | Rävens gryt sägs alltid ha minst två utgångar, för att räven i händelse av fara alltid ska kunna ta sig ut. Samma princip bör utredaren använda i sitt arbete. Det gäller att ha en alternativ plan i alla skeden av en utredning om något oväntat skulle inträffa. Och det gör det alltid. Oavsett löften om intervjutid, om intressanta relationer att studera, utredningar som utlovats, om rapporter att låna etc. så blir det fel. Ha då alltid en annan utväg. Det minskar nervpressen och höjer arbetstakten.
Rättegången | Detta är en klassisk metafor för utredningsarbete. I svensk domstol använder man fri bevisprövning. Det innebär att parterna i princip kan använda nästa vilka argument som helst för att försöka styrka sin sak. En sådan rättegång är en utmärkt metafor, bild, modell, för en utredning. Man kan använda alla möjliga argument i sin utredning för att övertyga domstolen. Det kan vara "vittnen" i form av referenser till trovärdiga källor (böcker, tidskrifter, intervjuer, enkäter etc). Det kan vara "teknisk bevisning", inte i form av fingeravtryck, krutstänk eller DNA men som beräkningar och logiska resonemang utifrån säkra fakta. Det kan också vara hela uppbyggnaden av utredning och rapport på ett sådant övertygande sätt att läsarna/domarna övertygas av totalintrycket. Ingenting är egentligen oväsentligt för totalintrycket. Titel på hela arbetet, rubriker, stavning, språkbehandling, typsnitt samverkar alla till ett totalintryck.
Den krasande isen | Ett irriterande påstående i många utredningar är "Eftersom vi bara undersökt företaget X, kan vi inte dra några generella slutsatser." Detta är en missuppfattning. Generalisering är inte en "svart-vit" variabel med 0–1-variation. Snarare är det oftast fråga om en gråskala med många variationer från mycket små möjligheter att generalisera till mycket stora sådana. Den skicklige utredaren utmärks just av sin förmåga att se generaliseringsmöjligheterna. Förmågan ökar genom att vara påläst inom området och genom erfarenhet. Man kan likna möjligheterna att generalisera med att gå ut på en is, som är starkast närmast stranden och som sedan gradvis blir svagare. Stranden är då det område man faktiskt undersökt i utredningen. Där är man tämligen säker på att argumenteringen håller. Sedan gäller det att bedöma i vilken riktning isen håller. Kan man generalisera inom samma bransch? Inom samma typ av organisation? Inom samma ägargrupp? Inom samma företagsstorlek? Och hur långt ut på isen ska man gå?Lämpligen går man så långt som argumenten precis håller, dvs tills isen krasar. Går man längre faller man i vattnet, d.v.s. läsaren tror mindre på utredaren. Samma sak gäller i rättegångsmetaforen ovan: Överdriv inte argumentationen!
"Underbart är kort, trist varar länge" | Detta citat från Povel Ramel fungerar fint som kort och koncis metafor. Kommunicera lagom mycket till läsaren. Eller som Johann Sebastian Bach kommenterade en kollegas verk: "Här finns ingenting onödigt. Här finns allt nödvändigt". De flesta rapporter/examensarbeten skulle bli bättre om de vore kortare.
Den dubbla spiralen | "Den dubbla spiralen" är titeln på en bok om upptäckten av DNA-molekylen, skriven av James D. Watson. Författaren fick tillsammans med Francis Crick Nobelpris för denna upptäckt. Titeln kan också användas som en metafor för de två processer som ingår i utredningsarbetet: utredningsarbetet i sig och kommunikationen till användarna/läsarna. Dessa två processer är både åtskilda och förbundna. Ordningen i utredningsarbetet styrs bara delvis av utredarna. Typ av ämne, materialinsamling m.m. påverkar också, liksom diverse oförutsedda händelser. Det blir med andra ord ofta ganska rörigt. Denna rörighet ska emellertid inte flyttas över till kommunikationsprocessen. Här är utredarens uppgift att på klaraste och effektivaste sätt informera läsaren efter läsarens förutsättningar. Eftersom man ofta kan räkna med läsare med olika förutsättningar, t.ex. personal i ett företag och kurskamrater i examensarbetet, är det även möjligt att planera för minst två rapportversioner redan från början.
Pang på rödbetan | Detta uttryck förkortas på internetspråk till ROTM (Right On The Money), men betydelsen är densamma. Se till att användaren/läsaren genast får klart för sig varför hon/han ska läsa vidare i texten. Det innebär en klar och tidigt placerad meningsfull poäng med utredningen. Det innebär också en röd tråd i handlingen, lämplig ordningsföljd i texten, precis lagom mycket information.
Frank Sinatra | En av Frank Sinatras mest kända sånger är "I did it my way". Varje utredare bör skaffa sig en egen utredarstil, som tar till vara starka sidor och minimerar svaga sidor i den egna kompetensen. Självklart präglar typen av problem, uppdragsgivare etc utredningsprocessen, men det finns nästan alltid utrymme för egna val. Se då till att ha kompetens att välja arbetssätt som passar den egna utredarstilen!
Göra en Columbus | Christoffer Columbus var en upptäcktsresande/utredare, som bestämde sig för att hitta Indien. Som de flesta vet kom han alldeles fel. Att som utredare "göra en Columbus" är att komma fram till något helt annat än planerat och att dessutom inte upptäcka detta. Det bör man undvika!Däremot kan man i ett examensarbete mycket väl komma fram till andra resultat än man tänkt sig, men då ska man förstå det och anpassa resonemang och text efter sina nya upptäckter. En sådan medvetenhet är kvalitetshöjande. Omedvetenhet bör man undvika. Jämför gärna detta resonemang med nästa metafor, "Serendipity".
Serendipity | Begreppet "Serendipity" kommer från Horace Walpole som läst den från persiska översatta sagan "The travels and adventures of the three princes of Serendipity", där huvudpersonerna vid sina resor runt världen råkade komma till mål som de inte medvetet letade efter. Serendipity betyder enligt Oxford English Dictionary "att göra lyckliga och oväntade upptäckter av en slump". En hel del upptäckter har gjorts på detta sätt. Några exempel: dynamit, penicillin, teflon, just-in-time. Förmågan att uppfatta värdet av tillfälliga händelser är alltså en viktig kompetens. För att utnyttja serendipity behöver man dels tillåta slumpmässiga händelser, dels skärpa uppfattningsförmågan som gör tillfälligheten till en upptäckt. Kunskap som yttrar sig i tvärsäkerhet kan alltså vara ett viktigt hinder mot framgång. Ha alltid en "beredskap för överraskningar" som Sören Halldén uttrycker det i sin bok "Nyfikenhetens redskap". Jämför gärna detta resonemang med föregående metafor, "Göra en Columbus".
Filmklipp som kan komplettera informationen i detta avsnitt:
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.