Källkritik
I allt vetenskapligt arbete ställs krav på att kunna bedöma de källor som används. Källkritik ingår som en viktig del i kritiskt tänkande och är en av grundstenarna inom all vetenskaplighet. Således är källkritik något som du måste ägna dig åt när du skriver PM och uppsatser på högskolan.
Därför behövs källkritik
För ekonomer är information av olika slag oerhört viktigt som input för analys och beslut. Bygger utredningar på till exempel felaktig eller till och med förfalskad information så är inte utredningen godtagbar. Källkritik bör sitta i ryggraden på en ekonom, för under utredningens gång kommer du att stöta på en rad olika typer av källor, helst efter att du har genomfört ett systematiskt sökande.
Källkritik som arbetssätt
För den som utreder är källkritik en urvalsmetod; man bedömer det material man samlar in, rensar bort det som inte duger och behåller det som är acceptabelt. För att känna till hållbarheten och gränserna för de slutsatser och resultat du kommer fram till måste du värdera de tankar och den information som publiceras i din utredning, så att styrkor och svagheter framgår både för utredare och läsare. Läsaren av en utredning måste dessutom göra en oberoende granskning av utredarens val och värdering av källor.
Källkritik är både framåt- och bakåtriktad
Källkritik har alltid varit ett viktigt men också ofta försummat område. I undersökningar jämför man ständigt de tankar man har om "verkligheten" med uppgifter om samma verklighet -- teoretiska begrepp ställs mot empiriska "fakta". Kritisk granskning gäller givetvis alla typer av källor -- böcker, tidskrifter, intervjuer, arkivhandlingar, statistik och så vidare. Prövning av validitet och reliabilitet är nödvändig både för planerade tillvägagångssätt och olika typer av källor. Källkritik är på det sättet både framåt- och bakåtriktad: Felaktiga källor åstadkoms ju genom felaktiga tillvägagångssätt.
information för olika ändamål och av olika typer
Kom ihåg att informationen från olika källor har producerats av någon för olika ändamål. Oavsett vilken informationskälla du väljer så ska du förhålla dig kritiskt till den.
Källkritik av artiklar och böcker
När du utvärderar en artikel eller en bok kan du ställa dig följande typ av frågor:
- Vilka idéer, tekniker och citat kan du utvinna ur texten?
- Har du identifierat författaren ordentligt och är han/hon väl erkänd inom sitt kunskapsområde?
- Kan texten utgöra ett direkt och meningsfullt bidrag till din utredning?
- Vilken betydelse har texten inom dess kunskapsområde, det vill säga hur viktig är den?
- Hur respekterad är och vilken auktoritet har publikationen?
- Tillför texten något nytt till din undersökning?
- Baseras texten på fakta, logiska resonemang, spekulation eller åsikter?
- Är konklusionerna konsistenta med framförda fakta och argument?
- Är texten vinklad eller obalanserad?
- Har texten och/eller dess författare citerats i andra publikationer?
(Källa: Weaver, P. (2004, s. 100). Success in your Project. A Guide to Student System Development Projects. Harlow: Financial Times Prentice Hall. Översättning: Mikael Gustafsson.)
Källkritik av primärkällor av typen dokument
Avsikten med källkritik är att bestämma om källan mäter det den utger sig för att mäta (d.v.s. om den är valid), om den är väsentlig för den aktuella utredningen (d.v.s. om den är relevant) och om den är fri från systematiska felvariationer (d.v.s. om den pålitlig)). Man kan börja med att sortera materialet med dessa tre kriterier. Även om det kan vara svårt att komma fram till klara resultat är själva processen viktig.
Allmänna kriterier för källkritiken
Det finns några allmänt använda kriterier som kan användas när man genomför källkritik. De vanligaste är
- samtidskravet
- tendenskritik
- beroendekritik
- äkthetskritik
Exempel på användning av samtidskravet
Om en företagsledare i sina kontinuerligt förda dagboksanteckningar anger vad en kollega sagt vid ett styrelsemöte, kan man anta att samtidskravet är väl uppfyllt. Det kan man inte säga om samma händelse bara omnämns i företagsledarens åtskilliga år senare författade memoarer.
Exempel på tendenskritik
Tendenskritik använder man för att besvara frågor som till exempel. "Vilka egna intressen har källan i den här frågan?". Tendensen kan ta sig uttryck i val av ord eller fakta. Exempel: En företagsledare uttalar sig i en fråga där han själv kritiseras för att ha handlat felaktigt. Han kan därför antas ha tendens att medvetet eller omedvetet uttrycka för honom själv positiva fakta.
Tendens i en källa innebär inte nödvändigtvis att den blir ointressant. Man kan till exempel ta med källor med motsatt tendens för att balansera med. En meningsmotståndare till den nämnda företagsledaren kan till exempel ha deltagit i samma möte och också fört anteckningar.
Exempel på beroendekritik
Beroendekritik innebär att man undersöker om källorna är beroende av varandra eller ej. Två intervjupersoner kan till exempel ha läst samma tidskriftsartikel, vilket kan utgöra ett beroende som färgar av sig på deras utsagor.
Exempel på äkthetskritik
Äkthetsproblemet har alltmer aktualiserats av den ökade användningen av Internet som källa för uppgifter. Hur ska man kunna veta om en webbplats är vad den utger sig för? Visserligen säger Leth & Thurén "Vi vill påstå att lögnen i det stora hela är ett minimalt källkritiskt problem", men är det sant? Är andra problem viktigare?
