Du kan utgå ifrån att uppdragsgivaren i första hand värnar sina egna intressen, och att ni båda därför har lite olika infallsvinklar till utredningen som du ska genomföra. Här följer en redogörelse för hur skillnader i intressen kan gestalta sig.
Uppdragsgivaren, som ofta är en chef och beslutsfattare i ett företag eller en organisation, har en helt annan form av problem än vad du har som utredare. Uppdragsgivarens problem är oftast beslutsorienterat. Vederbörande ska fatta beslut om exempelvis: Ska jag satsa mer pengar på reklam? Hur ska jag kunna öka försäljningen? Hur ska jag göra för att lyckas med etableringen i Ungern? Uppdragsgivaren vill således ofta ha en viss nytta av utredningen för att fatta någon typ av beslut eller för att orientera sig inom ett område. Beslutet som ska fattas kanske inte alltid är helt klart uttryckt, vilket kan försvåra för utredaren. Om du inte har ett klart definierat beslut som din utredning ska användas till får du problem att formulera problemet för din utredning.
Utredarens problem skiljer sig mot uppdragsgivarens genom att det är informationsorienterat. Märk väl att det är utifrån utredarens problem som utredningens syfte ska utformas. Vad vill du beskriva? Vilken information behövs? Vilken information ska utredningen ta fram? Vad är rimligt att göra med den begränsade tid och budget du har? Vad har uppdragsgivaren mest nytta av att veta? Din uppgift som utredare är att hjälpa beslutsfattaren genom att föreslå vilka konkreta beslut som din utredning ska kunna användas till. Mer exakt formulerat, vilka beslutsalternativ finns de facto? Det kan t.ex. gälla beslut om vilka media som företaget ska använda i en kommande kampanj, eller beslut om vilka målgrupper som företaget ska rikta sig till. Detta kommer helt att styra din problemformulering, metodvalet och hur du definierar vilken information du ska ta fram i din utredning.
Du bör förstå skillnaden mellan uppdragsgivarens och utredarens problem, eftersom det kommer att avsevärt hjälpa dig att skriva om ditt problem. Om du har en uppdragsgivare, fundera noga igenom och skriv ner ett klart formulerat beslutsproblem som du diskuterar med uppdragsgivaren. När du vet detta tänker du noga igenom och skriver ner några alternativa utredningsproblem eller syften för din utredning. Jämför sedan dessa med beslutsfattarens problem. Beslutsfattaren ska kunna ta hjälp av din utredning, men måste själv fatta beslutet. Din uppgift är att föreslå handlingsalternativ.
Här följer tre exempel för att illustrera hur skillnaden mellan uppdragsgivarens och utredarens problem kan set ut.
Beslutsfattarens problem: Försäljningssiffrorna har gått ned för en butik det senaste halvåret. Hur kan försäljningen i butiken ökas?
Utredarens problem: Hur uppfattar kunder pris, kvalitet och service i de konkurrerande butikerna i området? Utredningen blir då en beskrivning (marknadsundersökning) om hur ett urval av kunder bedömer pris och kvalitet i de fyra butikerna inom området. Ett alternativ kan vara att beskriva hur kunder i butiken (eller möjligen anställda) uppfattar läget.
Beslutfattarens problem: En undersökning av ett fackförubnd visar att 70 procent av personalen på en arbetsplats är missnöjda eller mycket missnöjda med arbetsmiljön. Vad kan företaget göra för att de anställda ska bli mer nöjda?
Utredarens problem: Vad är det specifikt som de anställda är missnöjda med på arbetsplatsen? Utredningen blir då en undersökning (t.ex. gruppintervjuer eller anonym enkät) om de faktorer som orsakar missnöjet. Personalen kan också vara missnöjda med de förslag på förbättringar som arbetsgivaren föreslagit. Utredningen blir då en beskrivning av orsakerna till missnöjet med förbättringsförslag. Jämför nu detta med beslutsfattarens problem. Han/hon får hjälp av informationen i undersökningen, men måste själv fatta beslutet.
Beslutsfattarens problem: Den sydafrikanska marknaden har blivit intressant för den bransch som företaget verkar inom. Hur ska företaget göra för att lyckas etablera sig i Sydafrika?
Utredarens problem: Hur har andra företag gjort när de har etablerat sig i Sydafrika? Utredningen blir en beskrivning av hur tre andra företag i liknande branscher har gjort när man etablerat sig där. Ett alternativ till utredarens problem: Hur ser marknaden ut för denna produkt och vilka konkurrenter och konkurrerande material finns i Sydafrika? Hur uppfattar kunderna dessa produkter? Utredningen blir då en beskrivning (nuläges-/ marknadsanalys) av produkter på marknaden, substitut och konkurrenter. Samt någon form av marknadsundersökning hos ett urval kunder.
Jämför nu detta med beslutsfattarens problem. Han/hon får hjälp av undersökningen men måste själv fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas.
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.