Ingen vetenskaplig utredning kan genomföras utan att utredaren först har bestämt sig för lämplig metod. Men, vad avgör då vad som är lämplig metod för just din utredning? Här följer några goda råd på vägen.
Vilken metod du kommer att använda i ditt utredningsarbete bestäms av utredningens syfte, din problemformulering och de avgränsningar du gör. Ofta ingår dock följande punkter:
När du definierat ditt problem och kommit fram till ett tillräckligt preciserat utgångssyfte måste du utforma en metod som passar dig och ditt problem. Problem och metod hänger alltid ihop. Det gäller att se till att problemet styr valet av metod och inte tvärtom. (Denna regel gäller naturligtvis inte i de sällsynta fall då utredaren intresserar sig för att prova en viss metod, alltså då metodvalet utgör en del av problemet.)
Notera dock att val av metod också till stor del kan vara en personfråga. Varje utredare har (eller borde ha) en personlig utredarstil, ett sätt att formulera sina problem på och välja sina angreppssätt utifrån. Undvik därför utredningar som inte går att anpassa till din utredarstil!
Tankemetoden handlar om val av teori och modell. Ett medvetet val är en förutsättning för utformningen av en metod för insamling av information. Börjar du samla in information utan en medveten modell blir resultatet oftast meningslöst, då vare sig du eller läsaren kommer att kunna se mönster i materialet. När du bestämt vilken typ av information du behöver är nästa fas att bestämma vilket sätt att samla in data på som är lämpligast, d.v.s. den "handgripliga" metoden. I alla undersökningar ingår insamling av sekundärdata som är relevanta för undersökningsområdet. Sekundärdata är också billigt och praktiskt att arbeta med. Ibland finns dock inte tillräckligt mycket eller tillräckligt bra sekundärdata. Då får man starta insamling av primärdata i form av kvalitativa undersökningar (intervjuer, fokusgrupper o.s.v.) eller kvantitativa undersökningar (enkäter, telefonintervjuer o.s.v.). Men gör inte insamling av primärmaterial i onödan! Kvalitet hos en utredning avgörs inte av om du använder primär- eller sekundärdata. Den hänger på om du använder lämpliga analysmetoder i förhållande till datan. För att läsa mer mer om primärdata och sekundärdata se avsnittet under Söka information.
Ditt val av metod påverkar i hög grad den typ av analys du gör. Vid mer kvalitativt inriktade studier kanske du vill bygga en modell för t.ex. bedömning av ledarstilar i organisationer. Vid kvantitativa studier vill du t.ex. göra statistiska beskrivningar och beräkningar över hur många organisationer som tillämpar en viss ledarstil. De flesta undersökningar har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Det är alltså sällan meningsfullt att ägna tid och kraft åt en klassificering av sin utredning i dessa termer. Viktigare är att hitta lämpliga metoder för det egna problemet.
Filmklipp som kan komplettera informationen i detta avsnitt:
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.