
I de flesta kurser där man skriver PM och uppsatser förväntas du göra en litteraturgenomgång. Man kan säga att nu gäller det att hitta sekundärkällor som gör att du kan förstå din preliminära problemformulering, samt att hitta redan använda modeller och begrepp för din utredning. Det finns inget entydigt svar på hur en litteraturgenomgång ska se ut men vi ska här ta upp några punkter som vägledning
Oavsett forskningsstrategi behöver du en litteraturgenomgång. Startpunkt för litteraturgenomgången är det problem och den speciella vinkel eller poäng som du har. När du börjar söka litteratur har du förmodligen ännu inte hittat din slutliga poäng, men det kan litteraturgenomgången hjälpa dig till.
Ju mer avgränsad din uppgift är desto mer fokuserad blir din litteraturgenomgång. Litteraturgenomgången i en PM om "bankbetalningar på Internet" blir givetvis mer fokuserad än i en PM om ”relationsmarknadsföring i tjänsteföretag”. Litteraturgenomgången i en doktorsavhandlig blir också mer omfattande än i en C-uppsats, som i sin tur blir mer omfattande än i en PM.
I sökningen av litteratur bör du vara tillräckligt vid för att inte missa något och tillräckligt smal för att inte få med alltför mycket irrelevant material. Det gäller att hitta en mättnadspunkt då du kommit fram till en rimlig översikt av litteraturen, givet den tid du har på dig. Det finns knappast en mer pinsam situation som när opponenten på ett slutseminarium säger: "Ni har tydligen inte sett den här uppsatsen som tidigare i år har gjort samma sak som ni!"
Om du vill göra din litteratursökning metodiskt och vill veta mer om vid eller bred och smal sökning rekommenderas Universitetsbibliotekets guide: https://libguides.mdu.se/soka-strukturerat.
Ofta resulterar litteraturgenomgången i en översikt över hur informationsläget ser ut för ditt specifika område. Du kommer då att inse att vissa delar är väl belysta i befintlig kunskap, andra delar mindre. En del information kommer att finnas i s.k. peer-reviewed artiklar, vetenskapliga böcker, företagsrapporter, branschanalyser o.s.v. Du kommer alltså att inse hur informationslandskapet ser ut för ditt specifika område.
En källkritisk bedömning är viktig vid litteraturgenomgången. Det preliminära syfte som du haft kommer här sannolikt att revideras. Du har nu också sannolikt fått nya begrepp att arbeta och att beskriva problemet med. De kan också bidra till nya begränsningar, mer kunskap, omformuleringar av syftet och att avgöra vilka delar som ingår i din modell. En del utredningar kan också enbart bestå av en litteraturgenomgång, d.v.s. man går igenom den befintliga kunskapen och analyserar den.
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.