Ordet vetenskap kommer från latinets "Scientia", som betyder kunskap. Inom högskolan förutsätts att det vi håller på med är vetenskapligt. Men, vad innebär det? Eftersom detta är en central fråga för ditt vetenskapliga arbete ska vi här försöka reda ut begreppen något.
Begreppet vetenskap kan innebära två saker:
Frågan är om allt man vet, d.v.s. alla fakta, är vetenskap och om alla sätt att samla in kunskap kan kallas vetenskapliga. Det är en komplicerad fråga, men i korthet kan den besvaras på följande vis:
Man skulle kunna ställa fem krav, som går in i varandra, på vad som är vetenskap:
En viktig utgångspunkt för en forskare är nog nyfikenheten över att finna något som man inte redan vet. Därmed får man också leva med viljan att ifrågasätta existerande "sanningar". Detta är ofta besvärligt och problematiskt, eftersom så många människor redan kan ha investerat så mycket i de förhållanden som råder.
Frågor uppstår inte av sig själva, någon måste ställa dem. Således finns inte några "rena", objektiva, frågor. Frågor är alltid präglade av någons tankar och värderingar.
Vetenskap kan sägas vara att utveckla kunskapsmönster, som hjälper till att avgöra vilken information som är viktig, hur den ska samlas in och hanteras. Det gäller att söka sammanhang och att kunna tänka i modeller och teorier. Modelltänkande är ett naturligt beteende och man kan i överensstämmelse med modern hjärnforskning hävda att alla människor alltid tänker i modeller, t.ex. i den mening att vi koncentrerar oss på det som är viktigt och bortser från det mindre viktiga. Detta innebär att hjärnan abstraherar, d.v.s. sållar bland intrycken. Ofta sker detta beteende intuitivt och omedvetet. Ingen mänsklig verksamhet vore möjlig om inte hjärnan gjorde sådana förenklingar.
Samma sak gäller förstås för den som arbetar med vetenskap. Företag, organisationer och omvärld är alltför komplexa för att kunna beaktas i alla sina nyanser. Då gäller det att kunna förenkla på effektiva sätt, d.v.s. att konstruera modeller som med få faktorer ger en tillräckligt bra bild av verkligheten som underlag för beskrivning, förklaring, förståelse o.s.v. beroende på vilket syfte man har.
I det praktiska livet har ordet modell -- och ännu mer ordet teori -- ofta en negativ klang. Personer som arbetar med modeller anses emellanåt som "opraktiska", till skillnad från "praktikerna" i näringsliv och förvaltning. Men faktiskt är det så att alla människor alltid använder någon form av modell i den meningen att de medvetet eller omedvetet rensar bort faktorer som i ett visst sammanhang uppfattas som oväsentliga. Den viktiga skillnaden är om detta förenklingsarbete sker medvetet eller omedvetet. Ju högre medvetenheten är, desto bättre blir modellen och därmed också utredningsresultatet. En god utredare är alltså en person som vet vilka förenklingar som gjorts och varför de gjorts.
En viktig fråga i sammanhanget är hur man ska kunna avgöra vilka faktorer som ska finnas med i en modell och vilka som ska rensas bort, d.v.s. vad som avgör vad som är en bra modell. Det finns inte några allmängiltiga svar på den frågan. Svaret beror nämligen på vad modellen ska användas till, d.v.s. vilket syfte forskaren har med den.
Sammanfattningsvis skulle en mycket kort (och ofullständig) definition av vetenskaplighet kunna vara:
Vetenskaplighet är förmågan att kunna bygga och utnyttja medvetna och effektiva modeller.
Filmklipp som kan komplettera informationen i detta avsnitt:
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.