Objektivitet är ett begrepp som förekommer i många sammanhang och som oftast uppfattas som något positivt. Begreppet bygger på den positivistiska forskningstraditionen, d.v.s. inställningen att man kan beskriva den ”sanna” verkligheten. Frågan är dock hur detta låter sig bäst göras i ett ämne som företagsekonomi.
Inom företagsekonomi, som handlar mycket om vad som händer inom och utom företag, är det inte så solklart att det finns en objektiv sanning. När vi som utredare ska utreda företagsekonomiska problem kommer vi ganska snabbt in på frågor som har att göra med vår syn på verkligheten och på hur man kan utreda den. Om en utredning är objektiv hänger till stor del samman med den interna validiteten. Med objektivitet menas då utredarens förmåga att vara neutral och inte färga data med sin egen förförståelse, sina egna åsikter och attityder. Många studenter som skriver uppsats har t.ex. arbetat på företaget som man ska utreda. Detta kan vara både bra och dåligt, då man å ena sidan har kunskap om företaget men å andra sidan också kan ha färgats av åsikter från arbetskamrater m.fl.
Den litteratur du utgår ifrån, de teorier och modeller du väljer, de valda arbetsmetoderna, de data du samlar in o.s.v. beror i hög grad av den selektiva process som du har genomgått i uppfostran, utbildning och arbete. Du stöter på vissa problem och tankar, men inte andra. Du upplever styrkan i vissa förhållanden i samhälle och näringsliv, men ser inte andra. Detta särskilda urval av förutsättningar skapar den personliga referensram som i sin tur starkt påverkar utredarens beteende. Värderingar påverkar uppfattningen av vad som ska betraktas som relevant att undersöka. De påverkar också mål, handlingsalternativ och bedömningar av konsekvenser. Värderingar är därför viktiga under hela utredningsprocessen.
Eftersom personer med olika referensramar och värderingar kan påverkas under olika faser av utredningsarbetet kan det vara svårt att komma underfund med vad som varit mest betydelsefullt för en utrednings utseende. Men det gör inte värderingarna mindre viktiga att studera. Utredningsarbete inom samhällsvetenskap kan alltså enligt vår uppfattning inte vara något objektivt. Det hindrar inte att man bör sträva efter objektivitet, eller kanske snarare en "nyanserad subjektivitet".
En nyanserad subjektivitet kan du försöka nå utifrån följande fyra kriterier:
Som utredare måste du alltså kunna hantera objektivitetsfrågan. En viktig insikt är då att ingen kan vara helt objektiv. Det viktiga är att man noggrant och sakligt redovisar sina tidigare erfarenheter och fördomar, värderingar, referensramar och andra faktorer som kan påverka utredningen.
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.