Gå till huvudinnehållet Mälardalens universitet | Mälardalens universitet



Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi

Disposition

Dispositionen av din uppsats eller ditt PM är det sätt var på texten planeras och struktureras. En bra och genomtänkt disposition underlättar för dig som utredare och för den som läser din utredning. Dispositionen byggs upp genom att utgå från ett antal relevanta rubriker. På sina håll finns färdiga mallar för detta, vilka man uppmanas att mer eller mindre slaviskt följa. Vi vill dock framhålla att utformningen av varje utrednings disposition kräver ett visst mått av kritiskt tänkande och reflektion.

Vem bestämmer -- du eller mallen?

I kursanvisningarna vid ett lärosäte kunde man läsa följande: "Som du vet måste du ha en mall för din uppsats. En lämplig mall att följa noga är:

  • Inledning 
  • Problembakgrund 
  • Problemdefinition 
  • Problemformulering 
  • Syfte 
  • Forskningsfråga 
  • Avgränsningar 
  • Definitioner 
  • Metod
  • Metodkritik
  • Vetenskapssyn 
  • Referensram 
  • Teori
  • Empiri 
  • Resultatredovisning 
  • Analys 
  • Tolkning 
  • Slutsatser 
  • Avslutande diskussion 
  • Rekommendationer

Men är detta rimligt? Passar den här dispositionen verkligen för just din utredning? Eller kan det snarare vara ett uttryck för någon annan persons bestämda uppfattning om hur en utredning bör se ut, kanske som en kvarleva från en förgången tid? Är det inte bättre att du att själv tänker efter och beslutar vilka rubriker som just din utredning behöver?

Låt upplägg och målgrupp få avgöra

Under din tid på universitetet/högskolan kommer du i kontakt med ett antal mer eller mindre tydliga mallar för hur PM och uppsatser ska/kan se ut. Ibland är dessa bra då om man som oerfaren utredare behöver lite stöd under utbildningsprocessen.

Vi anser dock att varje utredare bör utforma sitt eget upplägg av rubriker och reflektera över vad som är lämpligt att ha med och i vilken ordning. Några klara punkter att då utgå ifrån: Problemet styr din metod och modell, du utformar sedan dessa utifrån dina förutsättningar. Du använder vetenskapliga principer i ditt arbete och du rapporterar ditt arbete på ett målmedvetet och effektivt sätt. För det senare bör du alltid ha en bestämd läsare eller grupp av läsare i åtanke. Fråga dig ständigt: Kan läsaren förstå min text? Tror läsaren på vad jag skriver?

Mallar -- något att ställning till

Därmed inte sagt att mallar är värdelösa. Mallar är som alla modeller checklistor eller förslag på element som kan ingå i en utredning. Det kan också vara så att i en del utredningsorganisationer måste utredningen passas in i en på förhand bestämd mall. Oftast är inte det fallet på universitetet/högskolan (hoppas vi). Sannolikt finns dock på din kurs anvisningar för hur du ska göra. Metoddoktorn vill för sin del argumentera för ditt eget kritiska tänkande i frågan. Ska vi ändå ge ett generellt förslag på rubriker, kan det se ut på följande sätt:

  • Inledning, inklusive ett klart syfte och en disposition för utredningen.
  • Metod.
  • Ett modellkapitel (det vill säga relevant teori som bygger på litteraturgenomgång) som kallas efter vad det innehåller, till exempel "Bankernas marknadsföring".
  • Resultat av undersökningen.
  • Slutsatser
  • Rekommendationer eller Avslutande diskussion.

Men, som vi har påtalat ovan: Ta ställning till de mallar som du möter i ditt utredningsarbete! Vilka delar är lämpliga eller olämpliga att ha med i ditt eget arbete? Vilka delar passar in och förstärker intrycket av din utredning? Vilka delar riskerar tvärtom att sänka intrycket av ditt arbete?

Kom ihåg!

Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.