Här redogör vi för vad ett syfte är och vad som skiljer det från en utrednings problemformulering och andra ingående moment.
Det finns inte någon klar och entydig skillnad mellan en utrednings problem och dess syfte. Möjligen kan man dock säga att i en problemformulering anges de frågor som utredningen ställer, medan i formuleringen av syftet anges vad man vill göra med dessa frågor. Det kan t.ex. vara att lösa dem slutgiltigt (vilket sällan är möjligt), komma med förslag till svar, formulera nya frågor, eller att undersöka kunskapsläget inom ett område.
Problemformuleringen visar området inom vilket man tänker gräva, medan problemavgränsningen visar vilken specifik del av området man tänker gräva ut. Syftet däremot visar hur djupt man tänker gräva i betydelsen vad man vill åstadkomma,men också vem som ska kunna använda utredningen och till vad. Detta medan modell och metod handlar om teoretisk och praktisk grävteknik.
Som utredare är det viktigt att ha attityden att problem, problemavgränsning, syfte, modell och metod alltid är preliminära under arbetets gång. Detta eftersom man vid starten sällan exakt vet vad som kommer att visa sig viktigast och intressantast i slutänden. Väsentligare är att komma igång med utredningen med goda startformuleringar, som sedan fortlöpande förfinas. Om man inte inser denna skillnad mellan startformuleringar och slutformuleringar kan den färdiga utredningen bli mycket svårbegriplig för läsaren, eftersom utfästade löften och funna resultat riskerar att inte stämma särskilt bra överens. Dock, ju mer kunskap man har om området som undersöks, desto närmare slutversionen kan man formulera sina startformuleringar -- och desto snabbare kan man arbeta.
Det allra största flertalet utredningar har som ett syfte att beskriva företeelser av olika slag. Exempelvis kan man vilja beskriva
Att förklara innebär att analysera orsaker och samband. Liksom vid beskrivningar utgår man från olika slag av förutsättningar. Man kan inte förklara utan att veta till vad och av vem förklaringen ska användas. Det beror delvis på att det sällan finns bara en tänkbar modell för en viss företeelse. Valet beror delvis på synsätt och utbildning. För att förklara en arbetskonflikt kanske psykologen väljer en modell med personlighetsfaktorer, medan nationalekonomen bygger sin modell med stöd av makroekonomiska faktorer. Eftersom det finns alternativa modeller kan man inte räkna med att uppnå något som skulle kunna kallas "fullständig förklaring". Tänk på att ett förklarande syfte ställer höga krav på den metod som används, ofta s.k. experiment. Exempel: Utredningens syfte är att analysera tänkbara tidsförluster i företagets informationsflöde jämfört med nuvarande IT-lösning.
Utredningar används ofta som beslutsunderlag. De kan ge förslag till åtgärder för att nå uppställda krav avseende t.ex. lönsamhet eller personalomsättning. Exempel: Utredningen föreslår också nya lösningar för informationsflödet inom företaget, där det nuvarande systemet inte möter uppställda krav eller är sämre än rimliga alternativ.
Att utvärdera innebär att studera konsekvenser av något, t.ex. ny teknik, ny organisation, befintlig organisation eller åtgärder av något slag. En utvärdering innebär att jämföra något mot preciserade kriterier eller mål. Exempel: Uppsatsen utvärderar företagets hantering av kundrelationer mot de kriterier avseende snabbhet och kundtillfredsställelse som fastställts av företagets styrelse.
Syftet att förstå är viktigt, men samtidigt svårt att precisera. Man kan säga att förståelse är förklaring plus inlevelse. Det betyder att förståelse kan innebära olika saker beroende på vilken vetenskapsuppfattning utredaren har.
Metoddoktorn ska inte användas som referens i din uppsats. Använd i stället metodböcker och vetenskapliga artiklar som referenser.