Källkritik på Internet
Internet kan ses som en teknisk kanal för överföring av data. Via Internet har du tillgång till olika typer av traditionella källor som bibliotek, databaser och digitaliserade läroböcker m.m. Därutöver finns förstås en mycket stor mängd källor som vi som användare inte alltid vet så mycket om. Därför krävs ett särskilt kritiskt öga när du använder Internet som informationskälla för din utredning.
Internet som informationsmedium
Internet befinner sig i snabb utveckling. Det innebär att alla påståenden om Internet, dess möjligheter och problem måste vara under ständig omprövning. Vad vi kan slå fast är dock att
- Internet är ett synnerligen kraftfullt instrument för informationsinhämtning. På Internet råder jämlikhet så tillvida att alla åsikter kommer fram på någorlunda lika villkor. Det kan diskuteras om detta är bra eller dåligt, men den som söker information kan inte bortse från de möjligheter som Internet öppnar. Det går nu t.ex. att komma i direktkontakt med organisationer och institutioner var som helst i världen, även sådana som annars kan vara svåra att komma i kontakt med på andra sätt.
- Det har blivit både lättare och svårare att hämta och bedöma information. Det har blivit lättare på så sätt att det finns tillgång till databaser, bokkataloger, utredningar, lagtexter m.m. och det finns guider som underlättar orienteringen. Ofta kan de vara till stor nytta. Men helt och hållet tillförlitliga kan de aldrig vara.
Att söka information på Internet förutsätter alltså noggrannhet och eftertanke. Man måste studera webbplatserna noga, dra slutsatser och kombinera information från olika håll. Men det är ofta möjligt att komma vidare och sortera fram användbar information.
Ett överflöd av information, med mycket olika kvalitet
En del av det du hittar på Internet kan vara ytterst värdefullt för dig i rollen som utredande student -- t.ex. olika företags och etablerade organisationers webbplatser. Det finns förmodligen också värdefullt material från källor som du inte från början känner så väl till och vars trovärdighet du först måste kontrollera innan du använder dig av dem. I andra änden av skalan finns skräp, falska uppgifter och rena rama påhitt.
Misstänksamhet och nyfikenhet -- två viktiga resurser
Den som ska använda källor på Internet för att söka efter kunskap måste tänka sig för ordenligt. Det kräver ett stort mått av misstänksamhet och nyfikenhet. Detta innebär nya förutsättningar för utredaren, som t.ex. kan vara att ifrågasätta ”hårda” fakta, bedöma om källor är säkra och det besvärliga konstaterandet att absolut visshet är omöjligt att uppnå. Men det kan finnas goda skäl att använda viss information -- man kan ifrågasätta godtagna uppfattningar och kan också konstatera att det finns alltid mer att veta. Detta blir en ständigt pågående process där kunskaper växer i omfattning utan att vi därför kommer närmare en slutgiltig uppfattning om världen. Det går att veta mer utan att bli allvetande.
Dock måste du bestämma dig för vad som är viktigt och vad som är oviktigt för din utredning, om den ena eller andra tendensen är att föredra. Utgå ifrån att inga källor är garanterat sanna. Därför går det inte att nöja sig med endast auktoriteter.
Förkunskap kan ge visshet vid obekanta källor
Internet har ett stort utbud av källor som man som användare inte har någon närmare kännedom om. Att som utredare helt radikalt bortse från dessa källor är att gå miste om mycket av värdet med det nya mediet. När det gäller obekanta källor måste man dock ha omfattande förkunskaper i de ämnen som källorna behandlar. Med sådan sakkunskap går det att identifiera källornas karaktär och också att bedöma värdet av helt nya uppgifter. Kunskap har alltså inte blivit mindre viktig med Internet -- snarare tvärtom.
Praktiska Råd för dig som söker information på Internet
De traditionella källkritiska metoderna är lika giltiga på Internet som i andra sammanhang. Men förhållandena på Internet gör att tillämpningen delvis blir annorlunda. Råden nedan är baserade på boken "Källkritik på Internet".
Börja med en detaljerad granskning med utgångspunkt från två principer:
- källans förutsättning och egenskaper
- källans världsbild och kunskapssyn.
Källans förutsättningar och egenskaper
- Ge en så bred beskrivning av källan som möjligt: Vilken är den? Hur har den tillkommit? Vilka står bakom? Hur samlas informationen in, vilket urval görs, vilken kontroll finns av uppgifterna?
- Vilken kompetens har källan? Vilka möjligheter har källan att ge riktig information?
- Hur pass enhetligt sker tillförseln av nya data? Diskuteras definitioner av fakta ? Om källan är en databas: tillämpas koder i basen konsekvent eller kan innebörden variera?
- Vilka andra fel kan källan vara behäftad med?
Källans världsbild och kunskapssyn
- Ur vilken politisk, social, etnisk, kulturell och annan miljö härstammar källan? Finns andra källor med annan hemvist som kan ge en annan framställning?
- På vad grundar källan sina uppgifter? Finns det andra källor som ger information i ämnet men på andra grunder? Finns det andra källor som anger information i ämnet på samma grunder men som ändå anger andra fakta?
- Vilka slags fakta hänvisar källan till? Finns det andra källor som anger information i ämnet men räknar med andra fakta? Finns det andra källor som anger information i ämnet och som räknar med samma fakta men som ändå kommer till andra slutsatser?
Ytterligare punkter att undersöka
- Var noga i valet av hjälpmedel för sökningen. Fundera på om den eller de som rekommenderar webbplatserna
- är opartiska eller kan misstänkas vara tendentiösa
- har tillräcklig information inom det aktuella området och/eller tillgång till adekvat expertis
- är beroende av andra och i så fall vilka?
- Identifiera den webbplats du har valt ut:
- Studera hur webbplatsen presenterar sig själv. Finns det formuleringar som tyder på att man inte är den man utger sig för att vara? Uppmärksamma särskilt vaga beteckningar som ”institut” och liknande. Ju vagare beteckningen är, desto större är sannolikheten att man vill låtsas vara finare än man är.
- Studera webbplatsens adress. Det säger en hel del om en webbplats betecknas som ”gov”,”mil”, ”edu”, ”org”, ”com” eller ”net”. Olika ändelser kan ange olika kvalitet.
- Man kan försöka ta reda på vem som äger webbplatsen genom exempelvis whois.net.
- Ta reda på när webbplatsen är uppdaterad:
- Finns det uppgifter om uppdatering på olika ställen i texten?
- Kan du lita på att just den uppgift du söker är uppdaterad nyligen?
- Om du hittar samma uppgifter på olika webbplatser, undersök då om de är beroende av varandra.
- Om det finns skäl att betvivla någon uppgift, kontrollera då om möjligt med en oberoende källa.
- Ta reda på i vad mån webbplatsen är tendentiös:
- Tänk på att praktiskt taget alla webbplatser kan antas ha något slag av tendens.
- Tendensen behöver inte vara avsiktlig. Det kan räcka med att man är specialiserad på ett område för att en presentation ska bli ensidig
- Uppmärksamma särskilt exempel på mottendens -- att någon medger något som är skadligt eller pinsamt för den egna sidan.
- Var medveten om att du kan missuppfatta vad som är tendens och vad som är mottendens.
- Tänk på i vilka avseenden en källa är tendentiös. I vissa avseenden -- exempelvis som uttryck för ideologier eller andra åsikter -- kan tendentiösa källor vara mycket pålitliga.
- Tendens behöver inte innebära osaklighet. I vissa sammanhang kan tendensen tvärtom kräva korrekta fakta. Och som uttryck för ideologier eller andra åsikter kan tendentiösa källor vara mycket pålitliga.
- Det som saknas i en tendentiös framställning kan vara väl så intressant som det som finns där.
- Var försiktig med att dra slutsatser om en webbplats tendens utifrån de länkar som leder från den. Studera noga hur dessa länkar presenteras. Rekommenderas de uttryckligen? Reserverar man sig genom att exempelvis framhålla att man inte delar alla åsikter i de länkade webbplatserna? Tänk också på att man faktiskt kan länka till webbplatser med andra åsikter.
- Skilj mellan å ena sidan fakta och å andra sidan förklaringar och tolkningar. Fakta är i princip bevisbara, men det är inte förklaringar och tolkningar.
- Skilj mellan å ena sidan fakta/tolkningar/förklaringar och å andra sidan åsikter. Beträffande åsikter finns det flera saker du bör tänka på:
- Menar den som uttrycker åsikterna vad han eller hon säger?
- Om man inte menar allvar, vilken publik vänder man sig då till? Är publiken de redan frälsta, eller vill man vinna nya anhängare?
- Hur representativa är de åsikter som framförs?
- Tänk på skillnaden mellan åsikter som någon uttrycker öppet, och de som är omedvetna.
- Granska hur trovärdig den/de som står bakom en webbplats är:
- Framgår det av webbplatsen hur man har fått fram sina uppgifter och hur pålitliga de är?
- Förefaller uttryckssättet trovärdigt eller inte? Tvärsäkerhet i kontroversiella frågor är exempelvis ofta tecken på osaklighet.
