Olämpligt språkbruk
Vissa ord är olämpliga att använda i utredningar. Ibland passar de inte in i ett akademiskt sammanhang, ibland kan de leda såväl läsare som utredare vilse. Andra gånger kan de helt enkelt vara språkligt felaktiga, t.ex. vid särskrivningar. Därför har vi här samlat ett antal exempel som förhoppningsvis bidrar till att din utredning kommer att hålla en hög språklig standard.
Språkligt olämpliga ord
- Hemsida | Trots att många använder ordet är det inte korrekt. I stället bör webbplats användas, enligt språkvårdare
- Enormt, fantastiskt, väldigt | Dessa ord är oftast alldeles för starka. Det finns ingenting kvar på styrkeskalan. "Väldigt" är dessutom talspråk, och passar illa av det skälet.
Särskrivningar
Sjuk skötare, central station och alla andra felaktiga särskrivningar ska man undvika. Roliga kan de vara, men aldrig rätt.
Ord som ofta leder vilse
Det finns ett antal ord som kan vara farliga för utredaren att använda, även om de i sig kan vara giltiga i ett akademiskt sammanhang:
- Belysa | Ofta visar sig detta ord innebära att utredaren inte riktigt har någon poäng, utan pratar på lite hur som helst. Ska man använda begreppet "belysa" måste det vara noga definierat och beskrivet.
- Explorativ | Ordet används ofta som ursäkt för en text utan mål och mening. Liksom ordet "belysa" måste utredaren noga definiera vad termen innebär. Kom ihåg att i början av en utredning är alla utredare "explorativa"!
- Bakgrund | Det är utmärkt att ge en bakgrund för att öka läsarens förståelse av utredningsproblem och annat. Dock ska den inte placeras först i texten, eftersom läsaren då inte vet vad utredningens avsikt är. Först i texten placerar man lämpligen "poängen" och/eller en precisering av utredningens problem.
-
Hermeneutisk, positivistisk | Utredare som använder dessa ord är ofta på väg ut i ett metodkärr. Utan en grundlig kunskap om vad begreppen hermeneutik och positivism innebär (och det är få som har) ska man akta sig för att använda dem. Annars blir resultatet ofta en osammanhängande och föga övertygande samling påståenden ur någon lärobok som utredaren sedan inte sällan bryter mot i sin eget arbete. Det är bättre att undvika dessa modeord och i stället ge en grundlig, välmotiverad och genomskinlig beskrivning av det faktiska tillvägagångssättet.
-
Deduktion, induktion | Se föregående ord. Eftersom du förmodligen använder dig av någon form av abduktion (kombination av deduktion och induktion) bidrar dessa begrepp knappast till din utredning.
-
Objektiv | Man kan ibland läsa att ett ideal för forskare och utredare är att vara objektiva, d.v.s. att man ska stå vid sidan av och betrakta sitt undersökningsobjekt utan att blanda in egna värderingar. Men genast uppstår svårigheter. Dels är objektivitet ett positivistiskt ideal, inte t.ex. ett hermeneutiskt. Dels är objektivitet ändå en omöjlighet inom samhällsvetenskapligt utredningsarbete. Vad kan man då göra istället? En möjlig lösning är att vara nyanserat och välmotiverat subjektiv. Detta kan innebära att man försöker nå
- relevans i val av det man studerar
- trolighet i slutsatser
- neutralitet vid analys
- balans mellan olika åsikter
Naturligtvis är inte heller källor objektiva: "Men noga taget har alla källor tendens. Alltså även de som inte synes vara parter i målet. Det finns med andra ord inga otendentiösa källor. Det är ett både drastiskt och samtidigt grundläggande påstående för den källkritik vi utvecklar här. Och det äger en särskild giltighet i och med Internet, då varje kunskapssökare på ett helt nytt sätt finner sig möta hela världen."
(Källa: Leth, G. & Thurén, T. (2000, s. 30). Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.)
Vanliga påståenden
"Det finns ingenting skrivet om mitt problem" | I flertalet fall är detta ett osant påstående. Självklart finns ganska lite sagt om exporten av öronvärmare från Björklinge, men däremot finns mycket tänkt och skrivet, som kan användas för att konstruera utredningsverktyg eller modeller för att studera denna verksamhet. Det är ett viktigt inslag i kursen, att just lära sig känna igen och kunna använda tidigare utredningsresultat i sitt eget arbete.
"Vi anser att...", "Vi har valt..." | Dessa inledande ord har en tendens att följas av icke-motiverade beskrivningar och förklaringar av situationer och förlopp. Vetenskapliga resonemang ska innehålla övertygande och begripliga argument för alla påståenden. Genom att använda dessa uttryck istället för att låta utredningen sakligt argumentera för ett vägval, dras utredningens trovärdighet ner.
"Det går inte att generalisera utanför den undersökta organisationen" | Detta är en felaktighet, som är släkt med "det finns ingenting skrivet". Generalisering är inte en "allt eller intet-variabel". Det finns alltid egenskaper som är unika för den undersökta organisationen, men det finns också egenskaper som kan generaliseras mer eller mindre långt. Utredarkompetens innebär att kunna inse hur långt och på vilka sätt egenskaper kan generaliseras. En analytisk generalisering kan man göra även från enskilda fallstudier.
Låt listan växa
Låt listan över olämpligt språkbruk växa! Kontakta oss gärna och lämna prov på formuleringar som du tycker hör hemma i detta avsnitt. Kontaktuppgifter finns på Metoddoktorns förstasida .
