I början av ditt uppsatsarbete är det viktigt att lägga mycket tid på att förarbeta dina sökningar. Vad är det för slags information du söker, och var kan du hitta den? För att besvara de frågorna behöver du skaffa dig överblick över det aktuella forskningsfältet. Förmodligen har du börjat bekanta dig med uppsatsämnet genom kurslitteratur, diskussioner på universitetet och dagstidningar. Kanske har du redan blivit tipsad om en rapport eller aktuell avhandling?
Börja med att arbeta i ett planeringsdokument, där du kan lista följande viktiga delar:
1. Uppsatsens arbetstitel
2. Frågeställningar
3. Tänkbara sökord och kombinationer av dessa, på både svenska och engelska, samt synonymer och närliggande begrepp. Mer om detta på sidan "Börja söka".
4. Typer av information som kan vara aktuella (bakgrundsmaterial, vetenskapligt material, statistik, definitioner, styrdokument etc.)
5. Tänkbara informationskällor (databaser, bibliotekets katalog, uppslagsverk, böcker etc.)
Ju mer du läser inom ditt ämne, desto mer precisa frågeställningar kommer du att kunna formulera. Det innebär att dina sökord och hur de kombineras kommer att ändras flera gånger under arbetets gång, vilket även ditt behov av informationskällor kommer att göra. Ha därför dokumentet aktivt på en plats som är lättillgänglig för dig.
Under planeringen är det bra att tidigt få inblick i skillnaden mellan vetenskapligt och icke- vetenskapligt material. Ta gärna en titt på sidan "Vetenskapliga publikationer", och fråga biblioteket om du är osäker.
Ibland förväntas du redovisa dina sökningar i uppsatser; i första hand gäller det i examensarbeten men det kan förekomma även i andra fall. Läraren vill ha möjlighet att ta del av din sökprocess, eftersom den visar vilka val och avgränsningar du har gjort och är en viktig del av undersökningen. Det kan exempelvis vara så att du ombeds skriva ett avsnitt där du kortfattat sammanfattar hur och var du har sökt, eller mer detaljerat än så.
Oavsett hur kraven ser ut just i din kurs, har du själv nytta av att dokumentera dina sökningar. Då kan du gå tillbaka och se hur många resultat du har fått genom att göra en viss kombination av sökord, vilka av dessa resultat var egentligen bra, och vilka avgränsningar t. ex. i årtal som har visat sig givande. Du utvärderar på det här sättet kontinuerligt och kan få allt bättre resultat.
Ett exempel på dokumentation hittar du här, bestående av en enkel tabell där du ser hur en successiv avgränsning kan inledas:
Källa till arbetsdokument och sökmatris:
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Du kan, utöver att dokumentera din sökstrategi, också dokumentera referenser till användbara källor direkt med hjälp av "cite- funktionen" i databasen, vilket sparar mycket tid. Tänk dock på att alltid dubbelkolla referenserna, så att de överensstämmer med det referenssystem du använder. Cite- funktionen fungerar lite olika i olika databaser, ta gärna hjälp av biblioteket om du stöter på problem.
1. Gör ett eget planeringsdokument för dina sökningar.
2. Förbered en sökmatris i ett format som passar dig.