Kollegial granskning/Expertgranskning/Peer review
När dina lärare pratar om vetenskaplig litteratur så menar de ofta att dina källor måste vara granskade av oberoende ämnesexperter. Detta kallas peer review eller refereegranskning, och gäller framförallt vetenskapliga artiklar. I många databaser kan du välja att enbart söka fram artiklar ur tidskrifter som använder sig av peer review. Här kan du se två exempel på hur det kan se ut:
Om den möjligheten saknas kan du använda söktjänsten ULRICHSWEB för att kolla om en tidskrift använder peer review. Sök fram den tidskrift du vill kontrollera, och titta sen om det finns en rubrik som heter ”Refereed”, som i exemplet nedan:
Vetenskapligt granskade tidskrifter kan även innehålla andra typer av artiklar (debatt, recensioner och så vidare). Den typen av artiklar blir inte vetenskapligt granskade, så kontrollera gärna också att artikeln har en (någorlunda lång) referenslista.
Ett vetenskapligt upplägg för artiklar
För att avgöra om just en artikel är vetenskaplig kan man också titta på hur den är disponerad. Vanligen följer den ett upplägg som kallas IMRAD. Det ser ut ungefär som en studentuppsats:
Introduction: Presentation av studiens syfte och tidigare forskning inom ämnet.
Method: Beskrivning av hur studien genomförts.
Results: Genomgång av vad forskarna kommit fram till för resultat.
AND
Discussion: Diskussion om hur studiens resultat ska tolkas.
Rubrikerna behöver inte heta precis som ovan, men de här delarna finns ändå ofta med i någon form. Det här gäller dock bara om studien är empirisk, det vill säga att forskarna samlat in eget studiematerial genom till exempel intervjuer, enkäter, experiment eller liknande. Mer teoretiska artiklar har oftare ett friare upplägg.