Söker du på egen hand, exempelvis via Google eller i bibliotekskatalogen, hittar du också andra sorters källor än det dina lärare anser är vetenskaplig litteratur. Det behöver inte betyda att de inte kan vara användbara i uppsatsarbetet ändå!
Det kan till exempel handla om:
Studentuppsatser: Kan ge viss överblick över ditt ämne och innehålla referenser till användbar litteratur. Har normalt ingen större vetenskaplig tyngd. Det varierar från ämne till ämne om man anser att studentuppsatser är godtagbara som källor: Hör med din lärare!
Kursböcker: Ger ofta en bred introduktion till ämnet. Överlag pålitliga, men inte alltid så fördjupande eller aktuella som kan krävas för en uppsats. Om det som sägs i kursböckerna är baserat på annan forskning: Försök få tag i den forskningen så att du kan visa att du läst förstahandskällan.
Rapporter/utredningar från myndigheter: Ger ett samhälleligt perspektiv på ämnet. Är i första hand ett slags politiska dokument, även om de ibland liknar forskningsrapporter.
Rapporter och statistik från andra organisationer/företag: Kan många gånger vara relevant. Extra viktigt dock att du kan visa att du tagit reda på organisationens syfte och funderat på om innehållet kan vara vinklat.
Allmänna webbsidor: Eftersom vem som helst kan lägga upp saker på webben kan kvaliteten såklart variera. Hur du värderar det du hittat på en webbsida beror främst på vem som står bakom den.
